Resfeber och morgonpanik (del av fas 6)

Dagarna går sin gilla gång dessa vardagar i januari. På morgonen kör Jennie LG till skolan och när hon kommer tillbaks tar vi en kaffe och pratar om vad dagens dagsverke skall innehålla. I regel handlar det antingen om att rensa i något rum/del av garaget eller åka till tippen för att kasta grejer vi rensat ut. Det kan dock inledas (eller avslutas) med andra typer av ärenden som att ringa någon myndighet, skriva ett mail till Basel eller lägga upp saker vi skall sälja på Blocket. Vi jobbar på rejält varje dag och räknar med att det räcker för att nå 30 kubik och för att bli klara i tid. Helgerna ser likadana ut med den skillnaden att LG inte åker till skolan.

Det vill säga de flesta helgmornar ser likadana ut. Men en morgon vaknar jag vid fem och kan inte somna om. Jag har ett par olycksbådande tankar som gnager sej fast i medvetandet: Vad fan håller vi på med; lämna livet här som vi trivs så bra med? och Hur skall det gå för LG i skolan när hon inte alls kan språken dom pratar? Normalt har jag aldrig svårt att somna eller att somna om, men denna morgon går det det bara inte. 10 och 20 minuter passerar och snart har halvtimmen gott och jag ligger bara där och stirrar ut i mörkret med frågorna malande i huvudet. Först den ena sedan den andra. Jag tänker inga konstruktiva tankar, jag bara maler. Och jag kommer inte ur looparna.

Jag går upp istället. Tankarna mal. Tar ett glas mjölk. Tankarna mal. Startar upp datorn och läser lite mail. Tankarna mal.  Jag gör ett par grejer som jag lovat min arbetsgivare att fixa innan jag slutar. Tankarna maler lite tystare. Jag gör slag i saken och startar bloggen Baselpappa. Tankarna fortsätter mala något tystare. När jag reflekterar lite mer gör ytterligare en tanke mej sällskap: Tänk om det kommer vara såhär nu varje morgon tills vi reser.

Så småningom vaknar familjen och lördagen drar igång. När vi ätit frukost och LG gett sej av på eget håll berättar jag om min morgon för Jennie. Hon hjälper mej få rätsida på förnuft och känsla för den här gången och sedan blir det en rätt vanlig lördag. Måhända med mej något mer zombielik än vanligt.

Sedan den morgonen finns bloggen.

Sedan den morgonen har jag sovit gott.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s