Avtackad av kollegorna (del av fas 7)

Avsluten och avskeden kommer i allt tätare takt. Än så länge känns dom inte så farliga ur känslosynpunkt. Vi kommer ses igen. Jag är rätt säker på att alla relationer där det finns ett ömsesidigt intresse av att ses igen så kommer det ske. Och vi har ju planerat att återkomma till Västsverige.

Där emot kan det vara gripande att att bli uppvaktad med uppskattning och fina ord. Jag är lättgenerad, det har jag varit så länge jag kan minnas. I mina olika jobb har det alltid funnits ett relativt stort inslag av att träffa nya människor och att tala inför folk. Det har varit en ständig utmaning som har gått ifrån avsky till att jag verkligen gillar just momentet att prata inför många. Läskigt och spännande. Som en liten version av att flytta till Basel.

Igår var jag min sista dag på Västtrafik där jag jobbat som marknadsanalytiker och lite allt-i-allo inom analys, marknad, försäljning och kommunikation i nästan sex år. Lite avslutande snack med nära kollegor och vänner, avslutningssamtal med HR, återlämning av dator och mobil, en inspelning av min och Mats podcast #loamjom,  fint snack med Lars Backström samt en tårtinramad avtackning. Jag har har nog sällan fått så många fina ord och så många kramar som igår. Lite svårt att ta in faktiskt. Även idag.

Jag försöker summera de berömmande orden om mej som kom offentligt och ansikte mot ansikte: Jag har vässat Västtrafik, ständigt tänkt ett steg längre och utanför boxen, bidragit med utveckling av kundfokus, varit en socialt uppskattad kollega, ställt obekväma frågor och stått på mej, varit ärlig, engagerad och pålitlig.

Alla dessa ord, hur man beklagar att jag slutar och uttrycker att dom som får mej som medarbetare i framtiden kan skatta sej lyckliga är verkligen gripande.  Och nu när jag tänker tillbaks på gårdagen så slås jag av ett sting av vemod. En del av de fina samtalen med kollegor igår kommer jag bära med mej länge. Nu är det kapitlet lagt till handlingarna och ingen vet när jag har kollegor och arbetsgivare nästa gång.

Nedan två instagrambilder från gårdagen. Till vänster presenter och till höger jag som till slut lyckades lämna kontoret. Presenten uppe till höger är en pennvässare i en ”smyckesask” som jag fick av Lars och som jag är extra stolt över. Den symboliserar hur Lars ser på mej: Du har vässat Västtrafik.

 

IMG_2896unnamed

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s