Nationaldagsfirande

Igår var det 6 juni, Sveriges nationaldag. Det är en dag jag möter med viss osäkerhet varje år. Jag vill fira, men det känns inte som det etablerats något sätt att fira dagen på. Vi har inga parader; vi äter ingen sill. Eller?

Efter fyra månader i Basel anmälde vi oss tidigare i veckan till ett etablerat nationaldagsfirande i regi av Svenska klubben här i stan. Det utlovades tal, körsång och buffé.

Den senaste tiden har det varit väldigt bra väder i Basel och så också i lördags varför vi spenderade hela lördagen med familjen Sand på St Jakob utebad. Firandet skulle börja kl 16 men eftersom vi gillade hänget med Sands hängde vi oss kvar på badet och blev tvungna att stressa för att hinna. Det var fortfarande över 30 grader varmt ute när vi kom fram till Wildt’sches Haus, huset vid universitetet som hyrts till nationaldagsfirandet.

Eventet innehöll just tal, körsång och buffé. Till det kan läggas quiz och en hel del mingel. Jag uppskattar att vi totalt var ca 60 personer på plats. Noterbart är att besökarna (möjligen tillika medlemmarna i Svenska klubben) i huvudsak består av personer som som bott ganska länge i Basel samt att medelåldern var något högre än hos befolkningen i genomsnitt. Jag fick känslan av att de flesta här hade varit på många tillställningar i samma regi tidigare och att man kände varandra bra. Detta är ett av de fungerande sammanhang man återvänder till med jämna mellanrum. Men det är en ganska intern grupp; inte helt olik en mindre branschorganisation (jag har till exempel erfarenhet av SMUF). Sådana föreningar kräver ständigt eldsjälar och jag är säker på att det är så här också. Men vännerna i Svenska klubben tog väl emot oss och det var många som pratade med oss och nu känner vi väsentligt fler än den knappa handfull av besökarna vi kände när vi kom.

Vi fick oss ett operanummer till livs när en sångerska tog sej an Ack Värmeland du sköna.

Ett tal om Sverige, Basel och nationaldagen hölls på rim. Jag borde veta av vem.

Kören var liten men gjorde sitt bästa i vad jag tror är rätt svåra arrangemang. Tyvärr hade man överarbetat Idas sommarvisa så ingen kunde sjunga med i den, vilket var synd då man ville ha med lite barn just på den sången.

Innan maten sjöng vi gemensamt Du gamla, Du fria, hurrade för Sverige och släppte upp blå och gula ballonger.

Det blev en trevlig, men lite udda eftermiddag och det mest organiserade nationaldagsfirande jag varit med om.

IMG_5508

 

Annonser

2 reaktioner på ”Nationaldagsfirande

  1. Hej Jonas!
    Såg ditt inlägg i SMUL om Basels nationaldagsfirande som då ledde mig till din blogg! Jättefina foton! Det var Madeleine Bekassy som är kassör i SWEA Basel som höll talet med rim.
    Vet inte om du fick mejlet om midsommar från mig. Jag använde mig nämligen av mejladresserna från Kerstin Riesen (Svenska skolan). Hör av dig om du är intresserad och inte fått mejlet.
    Annars ses vi väl i morgon i Bottmingen!
    Vänliga hälsningar, Therese (Nils och Linus mamma med glasögonen)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s