Rekrytering: Gyllene pusselbit, långa formulär och märkliga erfarenheter

Jag söker ju jobb här i Basel just nu och det får mej att tänka lite mer på rekrytering och mina tidigare erfarenheter i ämnet. Jag har, precis som många andra kommit i kontakt med den funktionen/branschen via att jag tidigare både sökt jobb och arbetskraft.

Igår skrev jag ju om vikten att låta uppdragsgivarens varumärke vara med vid rekryteringen och idag tänkte jag dela med mej av några mer personliga reflektioner och erfarenheter av rekryteringsbranschen.

GYLLENE PUSSELBITEN

I egenskap av jobbsökande är det frustrerande att personen som eftersöks i en annons definieras av så väldigt många egenskaper. Det som beskrivs är en pusselbit skuren med extrem precision. Sittande på andra sidan vet man hur svårt det är att precisera just dom där egenskaperna som man eftersöker hos en blivande kollega. Och om det är så att den som söker inte uppfyller samtliga skall-krav så får man inte vara med. Och då kan man inte ta hänsyn till andra egenskaper som vederbörande har och som kan vara till nytta för kollegorna.

För låt oss vara ärliga mot oss själva här och erkänna att de många och i vissa fall också höga kraven som ställs finns där för att man inte skal bli översköljd med massor av ansökningar. Det gäller oavsett om rekryteringen görs internt eller av extern underleverantör.

Jag skulle önska att fler hade ett lite lösare förhållningssätt till den där pusselbiten. Alla som ungefär motsvarar den här pusselbiten bör värderas efter sin totala kompetens, erfarenhet och personlighet. Till exempel kanske man skulle man ha färre krav och låta samtliga som klarar dom kraven få göra ett on-line-test som är anpassat efter sina kommande uppgifter och kollegor.

Jag pratar i egen sak här. Så klart. Bara nyutexaminerade och väldigt generiska yrken kan liknas vid precisa pusselbitar. Alla vi andras personprofiler är udda, kantiga och böjda. Det blir svårt att lägga ett sådant pussel men kanske skulle det bli mer framgångsrikt om man tog hänsyn till hela biten. Jag vill tro det.

LÅNGA FORMULÄR

Inte sällan när man söker jobb hos större företag kräver det att man underkastar sej att hamna i deras databas. Ibland är det bara kontaktuppgifter och uppladdat CV som krävs, men ibland måste man fylla i en massa uppgifter om utbildning, uppdrag och jobb enligt företagets uttänkta mall. En mall som i väsentligt högre grad har storföretaget i fokus snarare än användaren. Dessa ifyllnadsövningar kan i vissa fall bli så omfattande och tidskrävande att man avstår att fylla i dom. Och i det ögonblicket har dom ju blivit kontraproduktiva.

Och vad säger de långa, tråkiga och tidsgrävande formulären om företaget och om hur man ser på kunder och anställda? Hur kommer det vara att jobba där?

MÄRKLIGA ERFARENHETER

Jag tänkte avsluta inlägget med lite märkliga egna erfarenheter som jag återger tillräckligt anonymiserade.

En extern rekryterare till ett byggföretag skulle boka tid med mej för intervju. När jag inte kunde någon av de snålt tilltagna tiderna exkluderades jag av rekryteraren i den fortsatta processen. Jag hörde av mej till rekryterarens chef och frågade vad som var viktigast: några tider eller kompetens. Jag fick komma till intervjun men sorterades sedan bort.

I samband med enrekrytering gjord av intern personalavdelning genomgick jag ett personlighetstest i vilket jag falerade (mina svar tolkades som ej konsekventa) totalt. Ändå fick jag jobbet.

En annan gång var det ett rekryteringsföretag som hade med på sin shortlist för ett jobb, men eftersom jag skulle åka på en sedan länge planerad semester fortsatte processen utan mej.

När jag under en period var less på dåvarande jobb sökte jag jobb lite utanför min absoluta önskan och var på intervju om ett CRM-jobb som visade sej vara både bakbundet och under en ganska hårt tuktad mellanchef. 20 minuter in i intervjun tackade jag för mej, avslutade och gick därifrån.

En gång blev jag tipsad av en vän att med kort varsel gå på en intervju för ett bolag i en bransch jag finner oetisk. Rekryteraren var superproffsig, rollen väldigt intressant, HR fantastisk, personalförmånerna generösa. Ändå var jag tvungen att höra av mej dagen efter och säga att det inte gick.

Precis som flera andra branscher så tror jag rekryteringsbranschen och dess olika kunder och intressenter kommer att må bra av kommande disruption (digitalt paradigmskifte).

indexsearch

Annonser

En reaktion på ”Rekrytering: Gyllene pusselbit, långa formulär och märkliga erfarenheter

  1. Ping: Mer om rekrytering | BaselPappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s