Semester i Dominikanska Republiken

Precis som när man köpt sitt första hus innebar första året här i Basel att man har mycket att lära. Den nyblivna husägaren förmodas uppleva ett år i trädgården utan att göra några större förändringar för att när man sett trädgårdsårets variationer sedan förstå vad som finns där och efter det kunna ta kloka beslut om förändringar.

Så och i Basel. Det gäller att uppleva den nya situationen och lära. En av sakerna man lärt sej är semestergaloppen. Semestermöjligheterna här i Basel är lite annorlunda än vi var vana vid från Sverige. Under de något kortare sommarlovet och jullovet delas tiden mellan Sverige och Basel (den kommande sommaren kommer vi förmodligen spendera lite mer tid här i Basel). Dessutom finns det ytterligare tre tvåveckorslov, två på våren (Fasnacht och Påsk) och ett på hösten. Om man skall företa sej några utlandsresor är dessa lov nog de bästa.

Givetvis tråkigt att missa Fasnacht, men det är samtidigt dubbelt. Vi hade förmodligen inte kunnat bo på Utengasse under de tre Fasnachtdygnen. 40 meter från vår port låg under dessa dagar en sandstrand vars party sannolikt kunde konkurrera med Kos, Ibiza och Thailändska fullmoon parties. Fast på Schweiziskt vis.

12696089_10208657704945771_864279491_n

En lång resa via Zürich och Köln och en nästan 11 timmar lång resa över Atlanten innan vi landade på flygplatsen i Puta Cana. En timme i buss senare checkar vi äntligen in på all-inclusive-resorten där vi skall tillbringa tio lata dagar. Viva Wyndham Dominicus Beach, Bayahibe, La Romana, Dominikanska Republiken.

Resorten består av två mindre resorter som växt ihop längst med en kustremsa med både klippor, men framför allt sandstrand. Jag har tyvärr svårt att beskriva hur stor resorten är men det finns drygt 610 rum/bungalower, sex restauranger och fyra pooler. Vi bodde i en bungalow som låg ganska centralt på resorten. Nära till allt, men tveklöst för livligt vissa kvällar.

Men det blev som vi hoppats: 10 dagar med sol och omväxlande salta och klorerade bad. Med en halv dags undantag var det sol hela vistelsen, växlande vindar och inte allt för varmt. Trots att det fanns viss variation dagarna emellan beskriver detta ganska bra en vanlig dag på resorten:

  • Frukost före kl 9
  • Badhäng på ett ställe
  • Lunch kl 13
  • Sova/vila middag (eventuellt träna)
  • Badhäng på ett andra ställe
  • Vila och duscha en stund på rummet
  • Äta middag
  • Lägga barn och ett par drinkar utanför bungalowen och/eller TV

Utöver en stor allmän bufférestaurang fanns det ett antal mindre restauranger med lite olika teman som man kunde boka bord på. Vi  åt några dagar på ett par olika restauranger. En från vilken man kunde se solnedgången och två gånger på den mexikanska restaurangen som blev vår favorit. Dels var maten god men dessutom var den byggd som en öppen innergård likt man sett mexikanska miljöer på film. Allt jag saknade var att få se Zorros tunna mustasch.

Vi träffade också lite andra turister under dagarna i Puta Cana. Främst kom vi i slag med två vänliga äldre par från Värmland som reste tillsammans och där nyktra och pratglada alkoholisten Manne stack ut. Och vid poolkanten med det unga nygifta paret från Berlin på bröllopsresa som hade en dotter i L:s ålder och med ytterligare ett småsyskon på väg.

Och med tiden hittade man sina favoritställen: Frukost, förmiddagshäng och lunch vid ”franska poolen” och restaurangen La Roca och eftermiddagshäng på stranden i andra änden av området.

Vi spenderade nästan all tid inne på resorten. Utflykterna som stod till förfogande föll antingen på att LG behöver rullstol/kryckor eller att det inte passade lilla L. Resorten låg vid en liten by och vid resortens entré fanns ett urval av barer, restauranger, souvenirbutiker, utflyktsarrangörer etc. Vid några tillfällen i jakt på lite omväxling tog vi ett varv, men det gav inte mycket.

Resorten hade två gym, varav det ena låg 100 meter från vår bungalow. Jag var där och sprang i snitt varannan dag. Lite glesare i början och lite tätare mot slutet. Jag sprang även längst lite vägar utanför resorten, men det var för varmt och dammigt för att väljas framför gymmet som hade bra fläktar.

Efter tio dagar i en tillvaro av bad, mat och avkoppling var vi tvungna att avbryta förtrollningen och återvända till Basel och en vår med beslutsångest.

 

11205066_10154033649794047_5390121632874934918_n 12718368_10154033650599047_8366944133064959098_n 12743863_10154033649384047_2038865017519260703_n

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s