Mumier på Naturhistoriska

Häromdagen besökte jag och LG Basels naturhistoriska museum (Naturhistorisches Museum Basel) som just nu har en utställning om mumier. Vi har besökt museet tidigare och då imponerats över hur bra utställningar man kan göra om man vågar välja bort objekt och inte alltid sträva efter att exponera maximal andel av tillgängliga samlingar. Här är Naturhistoriska i Basel en förebild.

Denna gång löste vi emellertid bara entré till den tillfälliga utställningen om mumier och det visade sej vara en bra och spännande men delvis makaber resa som börjar med naturliga mumifieringar. Utställningens fulla namn är Mumien – Rätsel der Zeit, vilket översätts ungefär till Mumier – Tidens gåtor. Utställningen har kommit till efter ett samarbete med REM (Reiss-Engelhorn-Museen Mannheim).

Utställningen är egentligen inte så stor, men det tog oss gott och väl två timmar att ta oss igenom de 7 salarna med fascinerande objekt och historier på översta våningen på vårt Naturhistoriska.  Utställningen börjar i en ljus öppen sal i glaciärmiljö. Här finns naturligt mumifierade rester av mammutar och mer nutida hjort och klövdjur som hittats i glaciära miljöer som resultat av global uppvärmning som får glaciärerna att smälta. En mammutunge facsinerar mej extra eftersom det ser ut som hela hennes innehåll bara smält under den tjocka huden. Bakom en skärm finns en stor horisontell interaktiv skärm med glaciärmumiernas posterboy, ismannen Ötzi. Med hjälp av skärmen som ger intrycket av en brits får man själv söka svar på frågor om Ötzi (ålder, resvanor, kost, hälsa, tatueringar etc).

Glaciärkyla är, tillsammans med syrefattig mosse respektive torrt och stabilt klimat, de bästa och vanligaste förutsättningarna till naturlig mumifiering. I sal två och tre får vi se fler exempel på de två senare. Det är katter, hundar, råttor etc från varierade platser och tidsåldrar som hittats under hus, i öknar och mossar. Här finns också insekter och ödlor som bevarats i bärnsten. I en av montrarna syns två mänskliga kroppar som hittats i en holländsk mosse i början av seklet men som trots ha dött ca år 0. Det är de så kallade Nieuw-Weerdinge männen. Det finns gott om kända mosslik i norra Europa, mest känd i Sverige är Bockstensmannen som är från 1300-talet, men av honom är det ju bara skelett som återstår, ingen mumie.

Nästa rum är helt dedikerat till två längre berättelser om naturligt mumifierade människor: I en kyrka i Vac i Ungern hittade man 1994 en igenmurad krypta som innehöll 265 vackert målade likkistor som varit okända i 200 år. Kistorna tillhörde stadens bättre bemedlade och hade bevarats tack vare en torr och konstant miljö. I en monter ligger en kvinna som dött under sin förlossning och i hennes famn hennes barn som endast överlevde ett par dagar.  Den andra längre historien är lokal och handlar om Kvinnan från Barfüssenkyrkan. Precis som i Vac hittades hon och några ytterligare kroppar när man skulle renovera en kyrka. Forskarna har successivt kunnat ta reda på allt mer om den prominenta kvinnan och man hoppas inom kort till och med kunna identifiera kvinnan som levde på 1500-1600-talet.

Det näst sista rummet innehåller mänskligt genererade mumier, främst från Sydamerika och några i sanning makabra exempel på barnmumier där man kan se spår av utseendedesign. Här finns också några spännande exempel om hur forskare i nutid kunnat ta reda på mycket mer om gamla mumier inköpta under mumiernas guldålder under 1900-talet. Till exempel om mumiegruppen med mor och två småbarn som man nu kan slå fast inte kommer från varken samma tid eller är släkt.

Det sista och största rummet är (naturligtvis) dedikerat till Egypten och balsamering. Ett par mumier från de egna samlingarna och en väldigt brasteg-för-steg beskrivning av den egyptiska processen för balsamering: hur dom började med att ta ut hjärnan med något som såg ut som en virknål och avslutade med nästan 5 km lindor. Dessutom finns det en hel del spännande mumierelaterade artefakter från det antika Egypten.

Det är på det hela en väldigt bra utställning. Snygg, lärorik och med flera fina interaktiva moment som lockar till nyfikenhet utan att bli för långt. Jag uppskattar särskilt riktningen och den röda tråden som går genom utställningen.

I en utställning om mumier kommer det naturligt att förekomma en del döda djur och människor. Detta är delvis rätt makabert och utställningen är inte 100% barnvänlig. Men det är samtidigt svårt att avråda någon att gå dit utan det får man känna efter lite själv hur känslig man är.

Alla skyltar på utställningen finns både på tyska och engelska. Tyvärr fick man inte fotografera inne på utställningen något jag tror är ett stort feltänk med tanke på hur mycket gratis reklam en så väl genomförd utställning som denna skulle få i sociala medier om man fick fotografera och dela. Tyvärr blev inte mina smygtagna bilder speciellt bra heller.

Utställningen pågår till den 30 april. All info om utställningen, entré, guidade turer och andra extraarrangemang går att finna på utställningens hemsida.

Ett kul sätt att besöka Naturhistoriska och deras utställningar är den första torsdagen varje månad då det är bar med fritt inträde på museet mellan 18 och 23.

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-10-35

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s