Populär kollektivtrafik i Basel

I samband med att familjen flyttade till Basel sade jag upp mej från jobbet som marknadsanalytiker på Västtrafik i Göteborg. Likt till exempel SL, Skånetrafiken och Östgötatrafiken ansvarar Västtrafik för kollektivtrafiken i en del av Sverige, i Västtrafiks fall i Västra Götaland. Till skillnad från i Sverige där kollektivtrafiken och dom som ansvarar för den har problem med sitt anseende, sitt varumärke är BVB som utför kollektivtrafiken i Basel-Stadt populära och uppskattade.

Under mina fem år i kollektivtrafikens tjänst har ämnet som inledningsvis egentligen inte intresserade mej speciellt krupit in under skinnet på mej. På min andra anställningsintervju fick jag frågan om hur intresserad jag var av kollektivtrafik, lite apart svarade jag tydligen att det var jag egentligen inte alls, utan det var bra analysarbete som jag brann för och att det skulle vara mitt främsta sätt att bidra på. Det var sant men möjligen ett något otaktiskt svar. Men någonting hände där under mina år på Folkungagatan i Göteborg. Jag är numer förtjust i hållbart resande, smarta lösningar för kombinerad mobilitet och spårvagnar (det sista skulle jag aldrig erkänna; speciellt inte för Mats Nyström). Jag har också, helt ofrivilligt lärt mej en hel del facklingo genom åren som spetsvändning, tidtabellskilometer, höjd över räl etcetera. Mitt främsta intresseområde har emellertid inte med tidtabeller eller spår att göra utan handlar om människans förhållningssätt till kollektivtrafiken. Allmänhetens syn, kundernas preferenser, drivkrafter att välja färdmedel, push- och pull-faktorer, äkta kundfokus etcetera.

Till skillnad från de flesta delarna av Sverige är man här i Basel riktigt stolt över sin kollektivtrafik. ”Alla” pratar gott om den. Vi stötte på detta första gången i samband med att vi skulle boka hotell i Basel för den där hälsa-på-resan vi gjorde för två år sedan. Stolt berättade dom att kollektivtrafiken ingår i hotellpriset (det gör det på samtliga hotell i Basel) och det gör att man inte behöver använda taxi för kollektivtrafiken fungerar så bra. Återkommande gånger har jag också hört folk säga att om man bor inne i stan ”behöver man inte ha bil”. På baksidan av Jennies jobb finns en stor parkeringsplats som upplåts för de anställda, men inte för dom som bor i Basel, för dom behöver inte köra bil till jobbet (underförstått cykla, promenera eller åka kollektivt)

I samband med att jag slutade på Västtrafik lovade jag mina kollegor att fördjupa mej i varumärkesfrågan och vilka skillnaderna var. Det var den där typen av löfte man avger under den tysta överenskommelsen att man skall strunta i. Ingen tror egentligen på löftet och själv har man aldrig haft för avsikt att hålla det. Men min nyfikenhet är stark, och eftersom min bedömning var att kopplingen mellan leverans och varumärkesstatus såg olika ut kunde jag inte låta bli att gräva vidare. Det var delvis av privat intresse, delvis på grund av det där löftet, delvis för att undersöka möjligheten att kapitalisera på min kunskap och delvis det nyttiga tidsfördrivet som drev mej. Under hösten har jag träffat två olika personer i tvåtimmarsmöten på BVB, först Bernd som jobbar med framtida projekt (just lanserat BVB:s månadskortsapp) och Ben som jobbar med kundkunskap och kundevent.

Längst ner i detta inlägg finns ett längre nördigare avsnitt med bakgrund och reflektioner kring jämförelsen som vissa klarar sej utan, men vissa inte kan leva utan. Låt mej ändå kortfattat punkta ner det som jag tror är de mest relevanta likheterna och skillnaderna när det kommer till förutsättningarna mellan BVB och Västtrafik.

Likheter:

  • Ansvarar för kollektivtrafik på uppdrag av region/kanton
  • Näst intill monopolsituation på sin marknad
  • Starkt associerad med regionen/staden
  • Utmaningar vid gränser
  • Försöker hitta ett modernare förhållningssätt till sina kunder

Skillnader:

  • Västtrafik ansvarar för en väsentligt större och mer varierad region och en väsentligt större stad (Göteborg)
  • BVB har i nästan bara stadstrafik
  • BVB har mer resor per capita (även om man bara jämför Göteborg och Basel)
  • Västtrafik upphandlar vem som skall utföra trafik (och de flesta övriga tjänster) i konkurrens medan BVB sköter detta i egen regi.
  • Västtrafik är ca 50% skattefinansierad medan BVB 30%.
  • Man mäter kundnöjdhet på olika sätt, men kunderna i Basel är generellt sett något nöjdare än dom i Göteborg (i Basel mäter man inte på senaste resan).
Anledningen till BVB:s bättre anseende:

(Spårbunden) kollektivtrafik har historisk hög status i Schweiz

  • Tågtrafiken har varit ett viktigt sätt att binda ihop landet, bland annat med hjälp av tågtunnlar.
  • Tågtrafiken har då varit punktligt och pålitligt.

Pålitlighet

  • Punktligare
    • Hälften så många förseningar som Västtrafik (trots aningen strängare definitioner).
    • Lite generösare, tillika långsammare, lagda tidtabeller. Det gör att man mer sällan får med sej förseningar som hänger med längre tid. Men också att man kan vara lite mer generös med sin egen tid som chaufför.
  • Tätare trafik även utanför rusningstid.
  • Behöver inte kolla tidtabeller bara att gå till en hållplats så kommer det en vagn/buss.

Medbestämmande ger legitimitet

  • Del av den Schweiziska kulturen.
    • Genom åren har man folkomröstat om Basels kollektivtrafik flera gånger, bland annat om att man skulle ha den kvar i samband med biltrafikens starka framväxt på 50-talet och om att man fortsatt skall betala sin resa.
    • Involverade i processen med till exempel de nya spårvagnarna där man fick bidra med val av säten och med färgval.
  • Däremot uppfattar jag att finns det ett tydligare kundfokus i företagskulturen och företagsledningen på Västtrafik.

Chaufförerna agerar tydligare som del av  BVB.

  • Känns som chaufförerna i Basel har mer tid och överseende med strul och struliga kunder.
  • Mer hjälpsamma när det kommer till exempelvis att hjälpa kunder i rullstol med ramper etc.
  • Enhetliga kläder.

Lätt att betala.

  • Större andel månadskort (varför detta är lite mindre viktigt)
  • Färre olika produkter gör att det är enkelt och överskådligt.
  • Automater på hållplats/stationer.
  • Enkla regler (lokal & nationell kollektivtrafik sitter ihop).

BVB gestaltar sin tidsresa sedan 1895 och kikar in i framtiden i denna film på tyska:

Bakgrund och jämförelser

Detta är inte en vetenskaplig artikel. Jag skulle beskriva det som en nyfikenhetsbaserad och ganska ambitiös empirisk ansats att försöka ta reda på varför BVB är populärare än Västtrafik i dina respektive verksamhetsområden. Premissen att BVB är populärare än Västtrafik är en hypotes som jag anser kvalitativt och empiriskt bekräftad. I sökandet på varför kom jag att använda de till buds stående metoder och informationer som jag hittat. Som källor till det har jag mina två möten i Basel med tillhörande korrespondens, mina år som anställd på Västtrafik samt boende och kollektivtrafiknyttjare i Göteborg, Floda och Basel.

Man bör på goda grunder fråga sej vad det är för varumärke man pratar om i en (näst intill) monopolsituation, om än regional, som denna som denna. Vad är det vi pratar om Västtrafiks och BVBs varumärke, Göteborgs/Västsveriges/Basels kollektivtrafik, ”Spårvagnen”, i Göteborg ”Spårvägen” eller kanske vara Göteborg, Västsverige, Basel? Vad gör kunden för reflektioner och vad gör hen för reflektioner kring utföraren? Om man skall jobba med varumärket är det viktigt att börja i den änden och så har jag också försökt ta mej an detta. Jag har försökt att fokusera på vilket anseende kollektivtrafiktjänsterna har bland stadens och områdets invånare.

Det är svårt att rättvist jämföra kollektivtrafik och förutsättningar för den samma mellan olika platser. Demografin, geografin, traditionen, förankringen, uppdraget, ersättningen, ambitionen ser helt enkelt så olika ut att den som vill bevisa något oftast lyckas med det. I detta fall är det också skillnad i den geografiska samhällsstrukturen. I Schweiz är det vanligare med mindre levande samhällen än det är i Sverige, men det saknas nästan helt storstäder.

Jämförelse av företagen:

Västtrafik:

  • 1 milj resor/dag; 500 000 km/dag;
  • omsätter 8 mdr;
  • 300 anställda och förfogar över 2 700  fordon (ägs av underleverantörer)
  • 12 linjer spårvagn på 95 km bana med 150 milj påstigningar per år

BVB:

  • 400 000 resor/dag;
  • 1 300 anställda och 310 fordon (kör ej tåg/båt);
  • 9 linjer spårvagn på 68 km bana med 93 milj påstigningar per år

I kantonen Basel-Stadt bor det knappt 200 000 invånare, men i Basels urbana omland  bor det drygt 800 000. Basel-Stadts yta är endast 37 kvadratkilometer vilket ger en befolkningstäthet på över 5 000. I Göteborgs Stad bor det 550 000 invånare, och i dess urbana omland nästan en miljon. I Västra Götaland bor det knappt 1,7 miljoner. Göteborgs Stad  är ca 450 kvadratkilometer (urbana området: 3 700) stort vilket ger en befolkningstäthet på cirka 1 200 invånare/kvadratkilometer (urbana området: 270). Tätheten i det område BVB opererar i är väsentligt högre och jämnare än det där Västtrafik huserar.

I Basel har man haft ett enkelt system med zoner för enkelbiljetter och större områden för månads- och årskort. Det schweiziska systemet för lokala och regionala kollektivtrafikresor är tämligen väl integrerat vad gäller tidtabeller för byten, prissättning och köp av biljetter trots att det är olika företag inblandade. Detta mycket tack vare olika kantonöverstridande samarbeten, i vårt fall Tarifverbund Nordwestschweiz (TNW). TNW är drygt 1 100 kvadratkilometer att jämföra med Västra Götalands 24 000  och Göteborgs 1 000 kvadratkilometer. Inom TNWs område reser jag enkelt med all kollektivtrafik på mitt månadskort för vilket jag betalar 76 franken (motsvarar 700 SEK). Det är givet de olika områdena svårt att veta vad motsvarande omfattning och pris skulle vara, men rimligen någonstans mellan Göteborg (600 SEK) och Göteborg+ (Gbg och några förorter för 1055 SEK).

Utöver att angränsa till grannkantonen Basel-Land gränsar Basel-Stadt till både Tyskland och Frankrike och bedriver trafik i samtliga dessa tre excilområden.  BVB är inte heller ensamma om att bedriva kollektivtrafik inne i Basel. Utöver schweiziskt (SBB), tyskt (DB) och franskt (SNCF) tåg, kör även BLT (gul-röda bussar och spårvagnar från Basel-Land), PostBus (enskilda linjer med gula bussar i hela Schweiz), SWEG (blå-vita bussar som i huvudsak kör i Tyskland trafikerar även några destinationer i Basel), Distribus (blå franska bussar som i huvudsak kör i Frankrike trafikerar även några destinationer i Basel).

 

ska%cc%88rmavbild-2016-11-14-kl-22-34-35

Annonser

En reaktion på ”Populär kollektivtrafik i Basel

  1. Ping: Sthlm tur och retur | BaselPappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s