Så firas Jul i Schweiz

 

Uppdaterad 4/1/2017 och 12/1/2017

De tyska jultraditionerna har haft stor påverkan även långt utanför de tysktalande länderna, hela Nordeuropa och Skandinavien är starkt påverkade av de tyska jultraditionerna med gran, krubba, adventskalender etcetera. Men i Schweiz som ju består av flera olika språk- och kulturgrupper finns det utöver influenser ifrån Tyskland även starka influenser från både Frankrike och Italien (som jag tidigare varit inne på i samband med min kartläggning av schweiziskhet). Detta gör att jultraditionerna i Schweiz varierar mer än i många andra länder.

När jag för ett år sedan pluggade tyska på Academia och vi hade jul som tema blev två saker väldigt tydliga för mej: dels hur mycket våra julfiranden skiljer sej mellan olika delar av Europa/Världen, dels vilket starkt inflytande de tyska jultraditionerna har haft på våra svenska traditioner.

Trots att Basel är mindre religiöst än Schweiz i stort så är det tydligt att det är mer religiöst än det sekulära Sverige. Ett sätt på vilket det märks är den starka aktiviteten i alla kyrkor kring jul och andra stora högtider. Men det märks möjligen ännu starkare i aktiviteten i och kring kyrkorna till vardags.

I religiös anda kickstartar julen med första advent. I och med första advent går julstämningen från nära noll till nära max över en helg när julljus och julmarknader drar igång överallt. Julen har plötsligt börjat. Det är lite extra fokus just om söndagarna då fler går i kyrkan antingen på gudstjänster eller på någon av alla julkonserter eller julspel. Även i hemmen julpyntas det, med kransar, lyktor och stjärnor. Det tänds adventsljusstakar och öppnas luckor i adventskalendrar. En trevlig företeelse är när små byar eller grannskap går ihop och skapar en julkalender tillsammans med luckor i form av sina egna fönster.

Julmarknaderna är ett viktigt inslag i den tyskspråkiga världens jultradition. Julmarknader finns det gott om, små korta som pågår en helg eller en vecka i någon stadsdel eller mindre by, men mer kända är dom stora. I Basel skryts det om att det är den största och bästa julmarknaden i Schweiz. Basels julmarknad pågår mellan första adventshelgen och julafton och erbjuder utöver trevlig stämning, ljus och vackra dekorationer massor av shoppingalternativ (julpynt av alla tänkbara material, julklappar av alla möjliga slag, sötsaker till julbordet etcetera) men det är nog ändå mat- och dryckesutbudet som är huvudattraktionen. Allt från korv, kebab och hamburgare till mer schweiziska alternativ som raclette, rösti och chäsbängel (urgröpt limpa fylld med smält fondueost). Och till det spetsad Glühwein.

5 eller 6 december firas St Nicolaus (text fr 2015), ”Samichlaus” (text fr 2016). Det firas på rätt olika sätt i de olika delarna, tidigare har jag skildrat hur det går till i Baseltrakten. Men det finns flera alternativ: Till exempel Klausjakten den 5 dec som är mer som en festival och i södra delarna av landet spelar en kvinna vid namn Befana en tomteliknande roll. Barnen i Basel får i regel nötter, frukt, godis och ett par små presenter i ett firande som bäst jämförs med Lucia i Sverige.

De två sista söndagarna är det öppet i alla affärer vilket skapar en stark julruschkänsla på upploppet mot jul.

För de flesta schweizare är julafton först och främst en familjehögtid med det vi känner igen från Sverige: dekorationer (sakrala och profana), större gemensam måltid, julsånger och presenter under väldekorerad julgran. Lägg till det deltagande på julmässa så har du nog fått ihop ett ganska vanligt schweiziskt julfirande.

Det finns egentligen ingen traditionell julmat i Schweiz utan olika familjer brukar skapa sej egna traditioner och det är ofta viktigare att man äter tillsammans än att man äter speciell mat. Det är vanligt att man unnar sej lite extra fin mat, inte sällan fågel (anka, gås och kalkon), fondue och dignande efterrättsbord. Ost, choklad, frukt och marsipan är naturligtvis viktiga inlag på julbordet.

Julklappsutdelandet varierar i olika delar av landet, den kan skötas av tomten, men vanligast är att det är Jesusbarnet, “Christkind” eller “Le petit Jesus”, som symbol/utklädnad eller via efterlämnade presenter. Här går traditioner och vanor mycket isär. Somliga får presenter på morgonen den 24:e, somliga på eftermiddagen (verkar ändå vanligast) och somliga på morgonen den 25:e. Protestanter tycks oftare fira den 24:e; katoliker oftare den 25:e, men egna familjetraditioner spelar också en stor roll. Det verkar vanligt/vanligast att man precis innan julklappsutdelningen skickar in barnen på sina rum med hänvisning till att Christkind är på väg och sedan adderar Jesus till krubban och placerar alla klappar under granen/vid strumpor etcetera. Sedan ringer man i en liten bjällra och signalerar att det är fritt fram för barnen att komma fram och se Jesus i krubban och klapparna under granen. Ett tydligare firande av Jesus tillblivande är nog svårt att hitta. Ett annat intressant perspektiv är att Jesusbarnet ofta avbildas som en vingförsedd, ljus, blond, blåögd flicka.

På vissa ställen i Schweiz fortsätter traditionerna även efter jul med lite olika parader. Det sker till exempel i Bernese Oberland och i Appanzell Ausserrhoden och handlar ofta om att besegra mörkret och onda andar. Dessa firanden pågår fram till trettondagen.

trettondagsafton finns ännu en tradition. Då äter man ett bakverk med krona på som innehåller en liten figur av en kung för att fira de tre vise männens framkomst till Jesusbarnet. Kakan varierar en del mellan landets olika delar. Här i Basel åt vi en stor brytbar vetebulle. Vi piffade till vår med tomtebloss. I de Italienska delarna kommer en häxa på besök och tar med sej julen bort trettondagsafton men har också med sej godis och presenter till barnen.

02_Barfüsserplatz.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s