Solsemester

Nu är det gott och väl en vecka sedan vi kom hem från vår solsemester i Dominikanska Republiken. Tio dagar med sol, bad, god mat och avkoppling på vårkanten när man behöver det som bäst.

Vi är lyckligt lottade att kunna ta oss för denna typ av resor och det är faktiskt tredje gången vi besökte Dominikanska Republiken (Cabarete/Sosua Bay  2006, Punta cana/Dominicus Beach 2016, Puerto Plata/Cofresi 2017). Första gången, gravida med LG besökte vi en lite vuxnare, lugnare resort, medan vi de två senaste gångerna besökt större och lite mer barnvänliga anläggningar.

Första resan gjorde vi en hel del utflykter, både i naturen, på havet och till städer. De påföljande besöken har vi nöjt oss med att varva pooler och olika strandhäng med aktiviteter på plats. I fjol var det det absolut rimligaste då L var så liten och LG satt i rullstol men i år blev det så lite av misstag då vi missade de mest passande utflykterna.

Med de solresor vi företar oss får vi precis det vi söker: lugn och ro varvat med barnbus och ansvarsfrihet vad gäller mat och annat hushållsarbete. Jag skall inte sticka under stol med att jag också längtar efter de lite mer äventyrliga semestrar vi tidigare företagit oss när vi vid ett antal tillfällen luffat utan och med ett barn i olika delar av Asien. Vi gjorde vår första sådan semester med LG till Malaysia när hon var drygt fyra och vi pratade flera gånger om dylika framtida resor när vi var i Dominikanska härom veckan. Lilla L är väsentligt mer bestämd än LG var så möjligen behöver vi vänta ännu ett slag innan vi åter packar våra ryggsäckar.

Låt mej också avsluta detta inlägg med ett par reflektioner från Cofresi palm resort:

  • Cofresi är en väldigt stor och fortfarande växande resort. Vår gissning om man skall betrakta de olika delarna är att det varit 2-3 olika resorter som växt och slagits samman och komplexet växer fortfarande. Det fanns en egen shuttle bus på anläggningen som bland annat består av 500 rum, några dussin semesterhus, elva restauranger och närmare 20 olika pooler tillgängliga för alla.
  • Resorten ägs av Lifestyle Holiday Vacation Club, en så kallad destination club (i senare inlägg tänkte jag försöka presentera deras tillvägagångssätt/affärsmodell). Och trots att det var ett väldigt stort område så fanns det en tydlig uppdelning i var det var VIP/ej VIP, något som begränsade oss lite eftersom vi inte var medlemmar i VIP-klubben. Ganska snabbt vande man sej dock vid denna verklighet och bortsett från känslan av att då och då vara begränsad så innebar det egentligen inte någon större begränsning.
  • Det var gott om kanadensare på Cofresi. Många, måna om att visa sin nationalitet och ofta rätt fulla. Utöver kanadensare var det i huvudsak gäster från USA och centralamerika. Samt lite blandade européer med viss överrepresentation av finnar. Det var en del barn där, men grundskoleåldern var rätt svagt representerad. Förmodligen för att det är få skollov denna period.
  • Runt om på den stora anläggningen förflyttade man sej antingen till fots, med dom där bussarna eller med golfbil. Resorten använde själva golfbilar för att förflytta människor och varor men dessutom var det också så att många med VIP-boende hade egen golfbil. Vi såg inga olyckor, men kombinationen fylla och golfbil är olycklig och på eftermiddag och kvällar var vi noga med att undvika golfbilsstråken.
  • Det fanns en fin och naturlig värme mellan de anställda som jag inte tror vi sett tidigare på anläggningar av den här typen och storleken. Småprat, uppmärksamhet, närvaro. Svårt att beskriva men väldigt påtagligt. Cofresi är nog en bra arbetsplats.

Det är något med semesteranläggningar och internet som jag inte begriper. Det finns internet, men det är svindyrt. Därmed har man valt att strypa en väldigt billig marknadsföringskanal som skulle sköta sej nästa själv. Det gäller här, men också på många andra ställen vi besökt.

Mad allt det ovan sagda så hade vi en och en halv vecka bra semester. En regnig dag sista veckan men i övrigt sol och bad enligt önskemål och LG hann läsa ut två tegelstenar, en på engelska och en på svenska. Själv lyssnade jag på böcker och podcast, Jennie läste en del och lilla L har grävt i strandens sand och lagat all möjlig mat vid poolkanten. Ja, så var det men nu är det vardag igen.

FullSizeRender (1)

Annonser

En reaktion på ”Solsemester

  1. Ping: Lifestyle Holiday, flipp eller bluff? | BaselPappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s