Schweizisk skolavslutning

Tidigare i juni missade vi ju skolavslutningen på svenska skolan när LG var sjuk, men nu i fredags eftermiddag var det dags för skolavslutningen för Academia Primary School. Läsåret fortsätter ytterligare en vecka, men i fredags var det skolfest för att fira av läsåret.

Med svenska skolavslutningstermer skulle man beskriva det som en eftermiddag bestående av en skolmarknad och en skolavslutning. Hela eftermiddagen gick av stapeln i skuggan under träden i skolans fina trädgård med bord och filtar överallt.

Marknadsdelen som inledde eftermiddagen (kl 15) hade till syfte att samla ihop pengar till vår systerskola i Ghana (som jag önskar att jag visste mer om) och bestod av tombola med en lång rad ihoptiggda priser, engelskafröken var spågumma, man kunde tävla i att stapla, träffa och skjuta ner saker, man kunde kasta blöta svampar i ansiktet på lärarna, köpa mat och fika samt köpa pyssel som barnen har gjort på konstlektionen. Inga större konstigheter med detta och få datapunkter för att jämföra med ur ett skolavslutningsperspektiv.

Under hela eftermiddagen minglade man med lärare, skolpersonal, föräldrar och ungdomar.

Själva skolavslutningsdelen utspelades från en temporär scen på gräsmattan och bestod av att skolbandet (en av after school-klubbarna) spelade ett par bejublade låtar innan alla skolbarn i en stor kör sjöng två låtar, en på tyska och en på engelska: Do-Re-Mi från Sound of Music och Unsere Schule ist bewegt. Noterbart med vilken entusiasm den nackskadade sångläraren gick in i sin roll. Det känns igen från Floda Montessori.

Så var det en rolig men lite väl utdragen prisutdelning från några av tävlingarna och från tombolan. Den hölls av en karismatisk lärare till dom lite äldre barnen.

Så höll rektorn på den tvåspråkiga skolan ett avslutningstal på två språk, eller med tanke på engelskakvalitén snarare på 1,5 språk. Han tackade team, lärare och elever och önskade alla en fantastisk sommar. Dessutom avtackades LGs tyskalärare med en blomma och kindpuss. Så ville klass 6 som skall byta lokaler och lärare i höst tacka några av sina lärare. Personliga presenter och handskakningar byttes.

Intressant att se hur mycket tydligare distans det är mellan lärare och elever här i Schweiz än vad det är i Sverige. Barnen tilltalar lärare med efternamn och handskak istället för kramar på stolavslutningen. Jag är inte i en position att bedöma vad det gör för skillnad på varken undervisning eller disciplinen, men jag tror eleverna har en större respekt för lärarna här.

Skolavslutningen är ju min finaste högtid och visst var mina ögon fuktade i samband med Do-Re-Mi. Så jag fick det jag sökte och var riktigt nöjd.

11112911_10153447158426202_8483231517305929430_n

 

Kolmården och Krösus Sorks nya värld

För ett par månader sedan kom LG med en Bamsetidning där hon hittat en tävling som hon ville vara med i. En Rebus skall lösas och en teckning skall skickas in och i potten fanns bland annat 30 familjeinträden på Kolmården och Bamses nya värld. Efter att ha pysslat lite får hon ihop rebusen och en teckning som vi skickar i ett kuvert till Sverige. Som förälder har man ju väldigt liten förhoppning på att det skall gå att vinna i denna typ av tävlingar men när man slutligen kan gå in på siten där tävlingsresultatet står så finns LGs namn med. Hon vann inträde för hela familjen på Kolmården och hon var SÅ stolt!

Så härom dagen skulle vi försöka ta kontakt med Kolmården för att boka vår vistelse där. Vi hade tittat i den, med priset, medskickade katalogen och tyckte att det verkade mysigt med ett två-dagars-paket på Vildmarkshotellet. Med vårt önskemål, lägga till en dags entré och en natt på Vildmarkshotellet kom man ingen vart på hemsidan utan fick ringa Kolmården. Eller nä, men ringer inte till Kolmården, man ringer till den centraliserade växeln för Parks and Resorts. Där tar det 30-60 minuter innan man kommer fram och sedan ytterligare några val innan man får prata med en människa så förklarar att NEJ, dom kan inte boka annat än hela paket (2 dagars entré och Vildmarkshotellsövernattning). NEJ, dom kan inte byta in våra entrébiljetter mot middag och NEJ, dom kan inte uppgradera rummet i utbyte. Vill vi stanna över natt så får vi avstå den vinst som LG var så stolt över.

Detta är givetvis lite av ett I-landsproblem. Men det sätter fingret på hur Kolmården och Parks and Resorts ser på kunder, flexibilitet och service. Jag har ju berört detta en gång tidigare i ett inlägg om flygplatser och flyget. Och det tycker jag gott kan lyftas fram i ljuset igen. Om man har Bamse, den snälla nallen som en växande del av sitt varumärke så kan man inte agera såhär. Då lever man inte sitt varumärke. Är man stor måste man vara snäll och den enda figur i Bamse som skulle kunna tänkas agera så här är ju Krösus Sork.

Parks and Resorts har ett så stort inflöde av kunder att dom inte behöver bry sej om en superlång telefonkö. Så många vill komma och bo över på Vildmarkshotellet att dom inte behöver ägna ett ögonblick åt att vara flexibla eller ha bra öppettider.

Hur gör vi då?

Igår när jag och Jennie twittrade om detta fick jag ett erbjudande om att sälja vinsten och använda pengarna till grundplåt för vår längre vistelse på Kolmården. Väldigt snällt. Tack för det erbjudandet @videren. Det kommer vi troligen inte att ta. Vi kommer sannolikt nöja oss med att utnyttja den dag på Kolmården som LG vann och sedan spendera en dag och en natt på något vattenland och hotell i närheten. Tack också till @1Danielkarlsson som var den som hittade parallellen till Krösus.

Unknown

ArtBasel

Mellan 18 och 21 juni var det ArtBasel på den nybyggda mässan här i stan. Innan vi flyttat hit hade jag inte hört talas om ArtBasel varför du som läser detta och inte har speciellt konstintresse eller saknar koppling till Basel inte heller har koll på ArtBasel. Så låt mej ta det lite från början.

ArtBasel är en konstmässa för modern och samtida konst som pågått årligen sedan 1970 (45 år) och som numer har systermässor i både Miami och Hong Kong. Samtliga dessa tre mässor är bland världens 10 största konstmässor. I Basel har man i år knappt 300 utställare och 100 000 besökare.

Upplägget här består av en jättehall i två våningar där världens finaste gallerier trängs i montrar och slåss om uppmärksamheten genom att ställa ut sina bästa konstverk och promota sina mest spännande konstnärer. Dessutom, i en stor hall bredvid exponeras de största och mest spännande verken i en utställning som heter Unlimited.

Men det är långt ifrån allt. ArtBasel Miami har en egen utställningshall och runt om på stan i Basel finns det små och stora konsthändelser och många gallerier runt om i hela Schweiz har extraöppet och är taggade till tänderna.

Noterbart är att i konstvärlden är det inte samma sak som gäller som på andra mässor. Man är för fin för godis, pennor och andra give-aways. Å andra sidan har vi fått se alla världens konsthandlar-ärketyper inkl svarta polotröjor, färgglada byxor, gråa hårsvall, introvert kroppsspråk och mönstrade glasögon.

Jag spenderade en del tid på utställningen med LG och som det är med modern konst så kommer många frågor upp. LG tyckte att många konstverk och installationer snarare var KONSTiga än KONST. Men vi hade rätt bra diskussioner i det uttalandets förlängning. Man behöver inte svara på vad som är konst utan man kan nöja sej med att man gillar vissa saker mer än andra. Dessutom kom vi fram till att konst kan vara annat än befinna sej på fint-fult-skalan. Det kan vara t ex spännande, få en att tänka till och väcka en hel del olika känslor.

Det var en mäktig känsla, på gränsen till andaktsfullt, att gå runt bland gallerierna och se så många moderna verk av de stora konstnärerna (Miro, Picasso, Kandinsky, Warhol, Lichtenstein m fl), men kanske intressantare och definitivt mer krävande att ta sej an den mer nutida konsten: Mycket som är väldigt abstrakt, väldigt spännande, väldigt stort, väldigt litet och en hel del jag inte alls förstod eller tyckte om.

Mitt favoritkonstverk från dagen var inrymt i ett helt svart rum med en ljusprojektion mot en vägg via en roterande spegelring, Your space embracer av den dansk-isländska konstnären Olafur Eliasson. Lyckligtvis har Olafur och hans team en bra hemsida och en bra närvaro i sociala medier så det är lätt att följa arbetet för den som gillar ljus, speglar och optiska mönster.

Här kommer några av mina bilder i urval:

11035459_10153432963411202_3550062337440717608_n 10154164_10153432963861202_4918672434347268115_n 11535790_10153432963756202_5339374019213687816_n 10849986_10153432963981202_1240038822824382348_n 10418963_10153432962776202_3231152081280714966_n 11230925_10153432964076202_4607380560607435044_n 1533878_10153433051716202_6140881204668674437_n  11536035_10153432962991202_3261686480530587148_n 11182082_10153432963666202_7663664509470872184_n 10252180_10153432963206202_4394417953858876142_n 11113226_10153432963341202_6661320556171765415_n 10406601_10153432963506202_1806188342894417511_n

 

11427188_10153432964291202_7761209045645039715_n

Midsommar i Reinach

I fredags var det alltså dags att fira vad som ofta anses vara den svenskaste av högtider och den tredje av stor dignitet här i juni: Midsommarafton.

Under torsdagen kom vår amerikanska vän Walter till Basel efter att ha spenderat nästan två veckor i England. Och eftersom fredagen, till skillnad från i Sverige, är en vanlig arbetsdag i Schweiz så guidade jag Walter på stan under förmiddagen innan vi från lunchtid kunde börja fokusera på festligheterna.

Baselfirandet av denna högtid var tvådelat, men gick av stapeln i nära anslutning till varandra i Reinach, en av de expat-täta förorterna söder om själva Basel. Närmare bestämt på denna lilla äng och i en trädgård i närheten.

Vi hade bjudit in oss till en av Jennies kollegor som tagit sej an oss med öppna armar. Och det var också med deras hjälp vi kom med på dans och picnicen. Firandet inleddes alltså med picnic och dans runt majstången i enlighet med gällande traditioner. Som jag förstod det är picnicen en tradition i den svenska communityn här i Basel och relativt öppen. Kanske var vi 30 stycken i fredags; vår värd berättade att vissa år har det varit det dubbla. Som jag förstod så var det Karin, iklädd vacker folkdräkt, som var både sammankallande och ansvarig för dansen. Detta skötte Karin med den äran och det var en ovanligt god uppslutning runt majstången. Där var rävar och grodor och det dansades åt både det ena och andra hållet samt avslutades med ett par raketer. Sedan var det fika i det gröna medan barnen sprang och lekte i solen som följt på förmiddagens grå och hotfulla himlar.

Dessutom träffade vi lite tidigare bekantingar: kompisars kompisar, vänner från Svenska skolan, arbetskollega och någon som läser bloggen.

Efter picnicen gick vi hem till våra nya värdar där det minglades och förbereddes mat någon timme innan barnen kunde äta för att sedan dra vidare varpå det blev lite lugnare i trädgården och vi kunde lägga sista handen vid dukningen. Därpå följde en lång och trevlig middag med både sill och grill och med både snaps och efterrätt. Och visst pratades det en del om hur det är att vara svensk i Basel och hur det är att jobba utomlands men i allt väsentligt så skulle vårt midsommarbord kunnat stå i vilken svensk förortsträdgård som helst. Samtal om allt och inget, band knyts, nya sammanträffanden upptäcks, någon dricker ett par snapsar för mycket, planer smids, erfarenheter delas. Då går tiden fort. Allt för fort.

Eftersom vi skulle på ArtBasel på lördagen (låt mej återkomma om detta) så blev det en rimligt tidig sorti en stund före midnatt och det var väl på vägen hem man noterade en av de stora skillnaderna mellan Sverige och Basel. Midsommarnatten var visserligen rätt varm, men kolsvart.

11053317_10153429742101202_7086612118223770698_n

VAB, en dålig start på midsommarveckan

Nu, när de flesta i Sverige har slutat skolan och många håller på att gå in i semester, nalkas också midsommar. Här i Basel ser vi fram emot att ta emot vår amerikanska väl Walter som jag inte träffat sedan LG var i Ls  storlek; således var det nog 8 år sedan vi sågs senast.

Men veckan får en usel start. Måndag och skolhämtning vid 14:30 och vi har med en kompis hem. Det leks, det äts och det skojas. Kompisen går hem och sedan på kvällen någon gång före åtta bryter det ut: rejäl magsjuka. Oklart om det är dålig mat eller klassisk magsjuka. Men just under måndagkvällen hinner jag inte fundera så mycket över det.

Jennie är på jobbresa i Oslo och lilla L har skaffat en ny ovana att småsova ett tidigt pass på ett par timmar med start 18-19 och vid pass 19:30 när hon vaknar måste jag hantera en magsjuk 9-åring som kräks var 20-30:e minut och en 14-månaders baby som inte vill sova. De första timmarna är kaos när jag bär bebis och torkar kräk samtidigt. Men vi lär oss. Storasyster duschar, jag byter lite lakan, kompletterar med handdukar och får fatt på en hink samtidigt som jag bär bebis. Vid elvatiden somnar lilla L i min famn så jag kan lägga ifrån mej henne. LG är tyvärr fortfarande uppe var 20-30:e minut så jag sätter mej på toaletten mitt emellan flickornas båda sovrum för att kunna rycka ut i den riktning där jag behövs. Vargtimmen passerar utan förändring, LG är uppe minst ett par gånger i timmen och klockan närmar sej fyra innan hon får sova mer kontinuerligt.

Jag vaknar långsamt till liv. Känner igen känslan. Det är som att långsamt stiga upp mot ytan. Ljudet och bilderna av verkligheten återmaterialiseras bit för bit i accelererande fart tills man nåt ytan. Jag hör först och förstår sedan: Lilla L har vaknat, känner sej övergiven och gallskriker. Jag går sömndrucken in till henne och lyckas lugna henne och få henne att somna om. En viktig seger som jag knappt tar notis av innan även jag återvänt in under sömnytan. Sedan sover vi ganska länge alla tre.

Tisdagen äter LG nästan ingenting. Har feber men kräks bara en gång. På eftermiddagen äter hon en brödskiva och en isglass.

På onsdagen går det bättre. LG äter lite rostat bröd och är uppe och tittar på film. Vid lunch kommer Jennie hem från Norge och vid middagstid rättar LG mej på ett skämtsamt men lite irriterande sätt. Hon är tveklöst på väg tillbaks. Äter ett par mackor, te och äpplejuice till kvällsmat.

På onsdagseftermiddagen missar vi skolavslutningen på Svenska skolan. Det är klart vi tycker det är tråkigt, men vad skall vi göra? Vi sörjer det egentligen inte eftersom vi sedan någon dag insett omöjligheten. I efterhand kan jag dock konstatera att jag saknar sångerna. Nu får jag hoppas på en lyckad midsommar.

På torsdagen får LG ändå stanna hemma och repa sej. Äta, sova och komma igång. Fredagen är bara halvdag. En bra återkomst. Men redan nu ikväll kommer Walter och imorgon är det midsommar.

images

Premärbadat i Rhen.

Efter en riktigt trevlig kväll hos familjen Sand igår fick vi sovmorgon denna söndagmorgon. När dagen väl drog igång gjorde den det med brunch på balkongen. Efter lite praktiska grejer i hemmet bestämde vi oss för att det var dags för premiärbadet i Rhen.

När man först fick höra talas om att man badade i Rhen trodde jag att det var något för knäppisar som inte brydde sej om hygien och hälsa. Men allt eftersom man bott i Basel så har man förstått att det är en sysselsättning för vem som helst som är simkunnig. I slutet av april sattes det upp skyltar som förklarar var man får bada, var man kan duscha och hur man simmar säkert. En tisdag i augusti efter att skolan börjat är det Basler Rheinschwimmen, ett livat badevent då tusentals personer deltar.

topelement

Rhenbadet börjar en bit uppströms (om man undantar de två fasta baden i Breiten och i St Johan). Man kan börja så långt upp som vid Tinguelymuseet vid Schwarzwaldsbron för att sedan med hjälp av olika starka strömmar passera under Wettsteinbron, Mittlebron, Juanitebron fram till precis innan DreiRosen-bron (karta)

Efter förra helgen då vi spenderade flera dagar på St Jakobs utebad köpte jag en lila Wickelfisch, det obligatoriska tillbehöret för ett traditionsenligt Rhenbad. Wickelfisch betyder rullfisk och beskriver bra vad det är: en fiskformad väska som försluts och blir vattentät genom att man rullar ihop stjärtfenan ett antal gånger. På så sätt har man både en flytkudde och förpackning till sina kläder och värdesaker med sej under simturen.

På väg mot ett bra ställe att gå ner i vattnet var det lite fnissigt. Man var inte rädd, men förväntansfull som inför att man skall åka en oåkt attraktion på ett nöjesfält. Man är nära något som man ännu inte vet vad man skall förvänta sej av. LG är en riktigt duktig simmare vilket krävs för detta urbana vattenäventyr. Så klev vi, jag och LG, ner i det 19-gradiga vattnet vid Wettsteinbron och följde med varierande strömmar norr ut tills någonstans mellan Juanite- och DreiRosen-bron. Jag hade flytfisken som en axelväska och LG höll hela tiden antingen i min hand eller om flytfisken. Både djup och strömmens fart varierade rätt mycket under resan nedströms. Ibland kunde man inte göra annat än följa med som om det vore en vattenrutchkana, medan man vid andra tillfällen fick simma på lite. Det var lite kallt efter ett tag, men varken jag eller LG tyckte det var läskigt vid något annat tillfälle än när vi skulle kliva ner i vattnet. Men det var både uppfriskande och överraskande roligt. Lite som en stor vattenrutchkana omgiven av glada människor som ler och vinkar. Och det blev flera skratt längst den ca 20 minuter långa vägen tills vi kunde duscha av oss vid DreiRosen-bron.

På denna blogg kan man läsa lite mer om bad i Rhen.

IMG_5656

Berg-och-dal-bana

Lördag förmiddag och ytterligare en arbetsvecka lagd till handlingarna. Sedan fredagseftermiddagen är det helg och på fredagskvällen samlas familjen.

Denna vecka har verkligen varit en vecka med berg-och-dal-bane-karaktär. Jag hade en rejäl dipp i början av veckan. Jag tror det beror på kontrasten från helgen. Hela familjen, sol, fint väder, vänner, fullt med grejer att göra tillsammans byts mot sval och grå måndag ensam med bebisen. Dessutom har jag saknat vuxensällskap om dagarna denna veckan då jag tyvärr inte haft möjlighet att träffa Doug och hans son en enda dag.

Det har också varit en vecka med skolavslutningar varje dag i Sverige.  Allt detta har man med lätthet kunna följa i sociala medier. I tisdags hade LGs svenska skola skolavslutning och traditionsenligt tårtkalas i strålande solsken. Precis som det skall vara. Och precis som det har brukat vara. Jag är verkligt glada för er skull. Men jag saknar Den blomstertid nu kommer och Sång om sommaren så det värker i mej. Här i Basel har svenska skolan avslutning kommande onsdag och den 3 juli slutar LG året på Academia.

Via tjänsterna TimeHop och Facebooks Den här dagen har jag utöver skolavslutningsbilder också noterat att denna vecka oftast är min sista arbetsvecka. Det är här sommaren börjar. I Sverige.

Här i Basel har vi haft sommar länge. Syrenerna blommade i maj och jag har inte haft långbyxor på mej sedan vi kom hem från New York i mitten av april. Ja, i praktiken vet jag inte om jag ännu har haft långbyxor som 40-åring. Det är sällan under 20 grader dagtid.

Mot mitten av veckan kändes allting äntligen mycket bättre. Kvitto på att LG trivs med livet, podcastinspelning, och öl vid Rhens kant med vänner. Ja, det vänder och nu är det helg igen.

Semester och skollov ligger senare här så vi kämpar på en månad till. Men den 7 juli åker jag till Sverige med flickorna och en vecka senare kommer Jennie efter. Jag ser fram emot en sommar i Sverige. Återse vänner, dricka IPA, grilla och njuta av långa ljusa sommarkvällar. Så får jag fundera på om jag skall packa ner långbyxor då.

 

Liseberg_balder_640

 

IKEA startar riktig e-handel

Att IKEA storsatsar och startar riktig e-handel är egentligen inget ämne för #Baselpappa, men eftersom jag tidigare varit inne på det det ämnet kommer här en liten uppföljning i form av en artikel från CompuerSweden. Det var i slutet av april jag kritiserade IKEAs e-handel i slutet av detta inlägg.

Såhär skrev jag då:

IKEA har en bit kvar innan dom är ett riktigt bra e-handelsföretag. Det märks även på uppbyggnad av webbutiken som inte är speciellt lätt att hitta på eller inspirerande. Jag förstår att man fortsatt vill ha in kunder i den fysiska butiken för det lär vara en tämligen begränsad merförsäljning i den digitala butiken. Men med utveckling av webshopen finns det rimligen en rejäl ytterligare potential för IKEA.

Min vän Niklas visste mer och kompletterade i kommentarerna:

För mig som var med på IKEAs resa ut på webben och som talade mycket med det teamet som jobbade med IKEA 2000 på Framfab så var det just det, driva kunderna till butikerna. Du spontanköper mycket mer i en fysisk butik. Speciellt de varor med extremt hög marginal på. Så man vill inte ha en optimal nätupplevelse. Ännu. Jag tror om 5-10 år så är butikerna inte samma magnet.

Nu tycks det dock som om IKEA tänkt om och kommer storsatsa på e-handel för att nå den där extra potentialen. Jag blir glad när jag läser artikeln om hur kundupplevelseansvarig, Carole Bates, är i centrum för denna satsning. Hur många företag har förresten någon anställd ansvarig för kundupplevelser?

Det låter som man tänker rätt på IKEA, men fokus på kundens upplevelse och att få med inspirationen och spontanköpen in i den digitala miljön. Service, distribution och tillgänglighet från alla devices är en hygienfaktorer.

ikea-webwinkel

Facebook kan inte skilja på Sverige och Schweiz! 

Tidigare idag läste jag ett inlägg på Facebook skrivet en en god Baselvän på engelska. Utan avsikt fick jag se den översättning som Fb tydligen erbjuder när inlägg skrivs på andra språk än det förinställda (?). I princip är Fb översättning lika komisk att läsa som en från Google Translate, men möjligen något sämre.

Men det riktigt anmärkningsvärda i skärmdumpen nedan är att ”Swiss” (Schweiziska) översätts med ”svenska”. Inte ens Facebook kan skilja på Sverige och Schweiz! Det måste väl ses som mycket anmärkningsvärt?

Under skärmdumpen ser du texterna i sin helhet och kan utöver det där med Facebook och geografin också konstatera att Google översätter bättre (mindre dåligt) än Facebook.

 

IMG_5576

Orginaltext (engelska):

Sometimes the Swiss efficency and swiftness exceeds the expectations.
A couple of weks ago the Mrs handbag was stolen in Istanbul, including drivers licence and registration document for the car.
So last Thursday I sent in the document and photo for the licence in a letter. Yesterday we received the letter with the licence and registration document.
Basically a turnaround in the authorities office and production of the card within a few hours.
Wow!

Facebooks översättning (svenska):

Ibland är de svenska efficency och snabbhet överstiger de förväntningar.
Ett par weks sedan den fru handväska stals i istanbul, inklusive förare licens och registreringsdokument för bilen.
Så förra torsdagen jag skickade i dokumentet och foto för licensen i ett brev. I går fick vi en skrivelse med körkort och besiktningsinstrument dokument.
I grund och botten en helomvändning i myndigheterna kontor och produktion av kortet inom några timmar.
Wow!

För skoj skull översatte jag även med Google translate (svenska):

Ibland schweiziska verkningsgrad och snabbhet överstiger förväntningarna . Ett par weks sedan Mrs handväska stals i Istanbul , inklusive körkort och registreringsdokument för bilen . Så i torsdags jag skickade i dokumentet och foto för licensen i ett brev . I går fick vi brev med licensen och registreringsdokument . I grund och botten en vändning i myndigheternas kontor och produktion av kort inom ett par timmar . Wow!

1ai5osp